Det är ofta 2-3 målningar på gång samtidigt i ateljén. Någon står nästan klar och vi tittar mest på varann under dagen. “Det är så lugn energi här” säger många när de kommer in i vårt hem. Och kanske beror det på att huset är fullt av konstens energi? Min inre röra och trassel som kommer ut i form av lugn. Jag kan gilla den tanken.
Jag gillar att känna hur målningarna känns i olika rum. Atmosfär och stämning, men också material och färger. Hur de påverkar varandra och hur mina målningar tar sig utryck i små rum, stora rum, rum med dålig belysning, starkt upplyst med vita väggar. Det krävs liksom lite pondus av en målning, oavsett hur stor den är, för att ta för sig på en helvit stor vägg, starkt upplyst.
Under sommaren har konsten fått prova stora kyrkosalar och det har varit så coolt. Att se hur de fyller upp och modiga står där med oändlig takhöjd och liksom inte har så mycket att luta sig på. Som jag skrev tidigare så har jag respekt för kyrkor och är lite obekväm, men det har varit otroligt välkomnande kyrkor. Nyfikna besökare och konsten har fått fina ord.

Det här är sista helgen som min Art Takeover på Gamla Mejeriet i Karlstorp pågår. Jag har absolut valt bort vissa målningar som inte alls funkade med den speciella varma nyansen på restaurangens väggar. Men vissa har också passat helt perfekt och färgen har snarare plockat fram värme i målningarna. Konsten ska ju förhoppningsvis finnas i privata hem så småningom och även om många har vita väggar så är det nyttigt att se hur målningarna funkar ihop med möbler, belysning och faktiskt även människor. Om man känner sig bekväm eller obekväm. Min konst är inte för alla, det vet jag, och så borde det vara. Jag gillar inte all konst heller.


“Du har inte ställt ut i rätt sorts galleri” har jag fått höra väldigt många gånger när jag visat mitt CV. Jag vet inte vad som är rätt galleri. Men hennes ord får mig snarare att rycka på axlarna och känna att då kan jag ju få välja var jag vill visa min konst, utan att vara ängslig för att göra rätt. För om konst ska handla om att göra rätt, då tror jag att vi är fel ute. Min inre Pippi går på magkänsla, om det är fina, intresserade människor som vill visa min konst och om det finns möjlighet att låta människor som inte brukar gå på galleri ta del av konsten så är jag med på tåget. Kan vi få ha båda? De välrenommerade gallerierna med samlarna som har plånböcker och intresse för att investera i ett original och en showup där du får vila ögonen på konst utan att det kostar en krona. Båda behövs. Om ingen köper kan jag inte fortsätta, så är den krassa verkligheten.¨
Jag älskar när jag får bilder på hur konsten har tagit plats i era hem och hjärtan. Det är kärlek varje bakom varje penseldrag.
